Dränkt i olja

Evergreen - med taiwanesiska specialiteter vilar i botten av hängmattan - Karl Johansgatan för den oinvigde i Göteborgiania. De kringliggande husen vittnar på den avsaknad av en stadsarkitekt, de tidiga 1900-talshusen står brevé 1980-talets ”slutet-på-folkemmet”-husen. Det leder tanken till när Palast det Republik fortfarande stod bredvid Berlinerdomen.

När jag passerar baren hör jag någon som frågar om jag ska hämta. -Nej, jag tänkte sitta ner en stund.
Lokalen är i stort sett öde så när som på några få gäster som sitter utspridda och tittar på sin urdruckna öl. Fyra spelautomater har inga spelare just nu. För 40kr får jag en kall.

Min sunkkollega tipsar om en specialrätt som den lokala tidningen har recenserat nyligen. Kycklningrätten som heter ”Kyckling i oljeregn” visar sig vara en riktig höjdare. Krispigt stekt och - dränkt i olja gör den skäl för och lever tveklöst upp till sitt rykte.

Bredvid uteserveringen rasslar vagnen förbi och folk flanerar på armlängds avstånd. Hade det varit i Bangkok så hade vi troligen hittat det där stället som lokalbefolkningen besöker. Då hade vi haft en skrythistoria och ett resetips som heter duga.


Som vanligt tjuvlyssnar vi på de andra gästerna. Samtalet är i Nyklassisk Majorna- anda ; klagovisa och beklagande sång blandar sig med historier från kåken.

Vi beställer fler öl och njuter av den fina eftermiddagen. Kycklingen är inte för salt och serveras med ris och koriander - en kulinarisk sensation.

Vi rundar av och jag börjar fundera på om detta var i Paris...

2 för 1 på Hängmattan

Mitt på den delen av Karl Johansgatan som i folkmun kallas Hängmattan ligger två goa fina hak inom ett stenkasts avstånd. Varför nöja sig med ett besök när man i semestertider kan besöka bägge?

Evergreen med sina härliga gröna markiser och taiwanesiska specialiteter har alltid legat här, iaf så länge jag kan minnas. Sommartid smäller man upp en trevlig liten uteservering precis vid korsningen Karl Johansgatan/Kaptensgatan. På insidan välkomnas man som besökare av en förgylld kinesisk båge, precis jämte Jack Vegas-maskinerna. Stor stark i form av Åbro kostar 40 kr jämnt och serveras i Falconglas. Paradrätten heter Kyckling i oljeregn och är nog det krispigaste som undertecknad någonsin har ätit. Be att få den korianderbombad.

På uteserveringen råkar vi överhöra en gaisare (skinnkeps och väst) i telefonsamtal: ”jag har suttit på kåken, jag vet hur det e”. Den marginaliserade människan. En trio hipstertjejer sitter och beklagar sig över de skenande bostadspriserna i Majorna. Samt avsaknaden av balkonger i samma stadsdel. När en av dem tackar för sig och går konfronteras övriga gänget en stund senare av bartendern:
”Er kompis glömde betala!”

På andra sidan gatan och spårvagnsspåren ligger Västerhus. Ytterst välbesökt denna sena eftermiddag i juli. Vi välkomnas in i lokalen av heltäckningsmatta och en hel vägg med Jack Vegasmaskiner. En liten scen i hörnet skvallrar om att det i bästa fall förekommer liveframträdanden här. Just idag får vi dock nöja oss med Magnus Ugglas Greatest Hits och en spellista med drömmiga nittiotalsdängor. En stor stark serveras i form av härligt blaskiga Sofiero till det habila priset av 39 kr. Västerhus tycks vara populärt hos svartklädda majornabor med stora hundar. När vi går därifrån är det till tonerna av Lambada.