På okänd mark
Silverkällan var nytt för mig. Associationen gick till nått asiatiskt - troligen mest på grund av att jag blandat ihop krogen med Silverdraken på Hisingen.
Spårvagnen stannar nästan utanför dörren.
När vi kliver in avstannar samtalet mellan de åtta gästerna. Det tar 30 minuter innan det kommer igång igen.
Cigarettlukten följer med gästerna som varit ute och tagit ett bloss. Direkt utanför dörren. Myndigheternas påbud
Tre neonskyltar lyser vackert ovan baren.
Ingen är i baren så jag ringer på portierklockan. Bakom mig hör jag att ”om han ringer två gånger blir det ett jävvla liv på henne”.
Vi beställer öl från kranen men får varsin flaska 50 cl Eriksberg för 38kr/st. Ölen placeras på plastdukar med slitet intryck.
Det blir mat en stund senare. En korg med pommes som ägaren (krögaren) uppfattar som korv med pommes. Vi förtydligar oss för den paranta och bestämda asiatiska damen som ger oss en bister min. Inga servetter finns men väl en stor rulle Torky placerad på en uppochnervänd stol på ett bord. Jag river av två tussar.
Ägaren-krögaren heter Ada. Kommentarer överflödiga.
Över baren hänger en lapp med texten ”KREDIT ÄR SOM SEX - VISSA FÅR DET - ANDRA INTE.”
En hund kommer in och tas väl omhand av gästerna. Den följer Ada med tungan 1/4 uthängd när Ada plockar undan resterna. Hunden har varit med förr.
Gästerna ställer själva undan sina tomflaskor i blå backar som praktiskt nog är placerade vid dörren.
En av gästerna liknar Roland Jansson och en annan Weiron Holmberg.
Silverkällan är den brunn du kan dricka ur när livet är bra eller dåligt. Silverkällan ger hopp om livet.
Läsarkommentar:
SvaraRaderaFör någon vecka sedan sprang jag på en märkbart berusad man i 50-årsåldern på Järntorget. Han sprang fram till mig med ett leende och sa på den bredaste göteborgskan du kan tänka dig:
- Hallå eller! Lever du än?
Jag blev lite förvånad och svarade något i stil med att:
- Jag kan röra på mig så jag tror att jag lever.
Han skrattade och pratade vidare tills han förstod att jag inte hade en aning om vem han var.
- Du känner inte igen mig, eller?
Jag svarade att jag faktiskt inte gjorde det så han fortsatte:
- Vi brukade ses jämnt på Silverkällan men jag har inte sett dig på ett tag så jag trodde att du hade dött.
Jag fick göra honom besviken med att säga att han har blandat ihop mig med någon annan för jag har aldrig varit på Silverkällan. Han bad vänligt om ursäkt och sa att jag borde gå dit.
Så...
Vi måste gå till Silverkällan någon gång när jag är ute ur min karantän. Sådana karaktärer vill man ju inte missa!